Vintermagi
Jag har aldrig uppskattat november månad så mycket som i år. De korta dagarna, med det kompakta mörkret på var sin sida, brukar vara deprimerande, men nu bjuder november istället på upplyftande vintermagi.
Domherren lyser upp de grå vinterdagarna med sin intensivt röda färg. Fågelmatningen utanför köksfönstret är en ständig källa till glädje. I år har vi även en räv hos oss som kommer i skydd av mörkret för att äta solrosfrön. Grävlingen
har inte visat sig än.
Det är detaljerna som gör det. Varje promenad är ett äventyr. Snön och rimfrosten gör allt nytt, och förändrar landskapet från dag till dag. Det finns så mycket att vila ögonen på och förundras över.
I Suddesjaur har jag lärt mig uppskatta de små sammanhangen. Det har blivit tydligare nu, när tacksamheten är som störst. De små sammanhangen får mig att må bra, både till kropp och själ. Jag har gjort nya bokslut och känner en befrielse i det.
Det finns någon som vakar över mig. Känslan är stark och klar. Det ger mening även åt prövningarna. Kärleken ÄR. Jag behöver inte sträva efter något annat än det som är här och nu. Det är en trygg plattform. Ett hem av omtänksamhet.
