Längtan efter grönt
Renen hittar mer att äta nu när vintern har släppt sitt värsta grepp om Suddesjaur, men det är fortfarande mycket snö kvar. Vissa dagar blir längtan efter våren svår. Otåligheten över att inte kunna börja arbeta på tomten gör mig rastlös. Det är grått och brunt ute. En smutsig tid innan det gröna kommer.
Gräsanden vilar i det bruna fjolårsgräset vid Suddesälven. Hans grönskimrande huvud är den färgklick jag behöver. Det lyser som en smaragd i kameraögat. Andens öga tittar tillbaka på mig. Grönt är skönt, och smaragd är månadssten för maj. Jag som är "majbarn" har den på ett halssmycke som jag fick till konfirmationen.
Utanför köksfönstret samlas fåglarna fortfarande vid fågelmatningen. Vi har inte slutat mata dem helt än. Det väntas kallare väder till veckan, och snön hänger i luften. På marken har en stor hög av solrosfrön tinat fram. "Domfrun" letar ätbara frön bland alla skal. Hon försvinner in i färgskalan av grått och svart, men precis som gräsanden tittar hennes ena öga snällt tillbaka på mig, som för att säga att våren ändå är på väg.
