Var inte rädd för mörkret
Var inte rädd för mörkret,
ty ljuset vilar där.
Vi ser ju inga stjärnor,
där intet mörker är.
I ljusa irisringen,
du bär en mörk pupill.
Ty mörkt är allt som ljuset,
med bävan längtar till.
Var inte rädd för mörkret,
ty ljuset vilar där.
Var inte rädd för mörkret,
som ljusets hjärta bär.
Erik Blomberg
ty ljuset vilar där.
Vi ser ju inga stjärnor,
där intet mörker är.
I ljusa irisringen,
du bär en mörk pupill.
Ty mörkt är allt som ljuset,
med bävan längtar till.
Var inte rädd för mörkret,
ty ljuset vilar där.
Var inte rädd för mörkret,
som ljusets hjärta bär.
Erik Blomberg
Dikten gavs ut år 1920, två år efter första världskrigets slut. Kanske var den ett uttryck för en föränderlig värld, med stora kontraster. Mörker och ljus, både det yttre och det inre, är naturliga delar av livet. Årstiderna växlar. Efter regn kommer sol. Det svåra måste upplevas för att vi ska kunna glädjas på djupet.
Erik Blomberg kom från en borgerlig miljö. Det beskrivs att han i slutet av 1920-talet fick ett politiskt uppvaknande och blev Socialdemokrat.
Jag vet inte om Erik även fick ett andligt uppvaknande, men hur som helst blev hans dikt en psalm
1992, med musik av Karin Rehnqvist. Den har nr 797 i psalmbokens tillägg under
rubriken "Livets gåva och gräns".
Jag tänker att ljuset är en gåva, och jag vill gärna tro att mörkret har en gräns.
Som glesbygdsbo behöver jag lära mig ett nytt förhållningssätt till vintermörkret. I Suddesjaur är mörkret mörkare än i stan. I november hinner solen just så pass smeka kammen på Suddesberget innan den försvinner. Det gäller att ta tillvara varje solstråle, även de som silas genom trädgrenarna.
Jag vill bevara det dyrbara ljuset och tänker på glasmosaiken i Stiftsgårdens Gårdskapell i Skellefteå, där jag nyss var på retreat.
Den vita duvan är en känd symbol för fred.
Inom
kyrkan symboliserar duvan den Heliga Anden, ofta gestaltad som att den sänker sig ner över oss. I kapellet upplevde jag hur friden omslöt mig på alla sidor.
Ängeln är också från Gårdskapellet, där den står vakt i fönstret. När jag ser den tänker jag på aftonbönen
"Det går en ängel kring
vårt hus".
Bönen är tonsatt av Per Green, som har lagt till två verser:
Det går en ängel kring vårt hus, som bär på två förgyllda ljus. Hon har en bok uti sin famn, nu somnar vi i Jesu namn.
Där ingen är, dit ingen går, längst in i hjärtat, där jag får ta av mig allt och ingen mig ser, när jag stilla inom mig ber...
Det går en ängel kring vårt hus, som bär på två förgyllda ljus. Hon har en bok uti sin famn, nu somnar vi i Jesu namn.
Var slutar natt, var börjar dag? Där, mitt emellan famlar jag, var börjar dag, var slutar natt? Fast ingen vet, så vet jag att...
Det går en ängel kring vårt hus, som bär på två förgyllda ljus. Hon har en bok uti sin famn, nu somnar vi i Jesu namn.
——————————
Det går en ängel kring vårt hus i Suddesjaur också. Hon tänder våra hjärtans ljus. Det är viktigt att ha ett varmt hjärta, när det är mörkt och blåser kallt.
